Idag fyller världens bästa kille år också så kallad min broder. Världens bästa räcker inte för honom, han är verkligen speciell och skulle inte klara mig en dag utan honom. Tyävrr är han i Norge nu men ska fira honom i helgen istället med le släkten. Något jag, Ali och Amanda pratade om på Strandis var att denna killen är så otroligt överbeskyddande - helt sjukt! Det har varit stunder som under fallens då han tvingade Mattie och Emil att följa mig hem, stunder då Alice knappt får snacka med sin pojkvän för att han trodde det var en random kille som stötte på henne, stunder som att Ali inte ens får gå en meter utan att han är med. Killen sa till mig att jag skulle vara hemma en viss tid när jag var hos Carl 500 meter bort (tvingade självklart Emil att följa mig hem) - när jag kom hem var det enda han sa "du är en kvart försenad, sa jag inte ett?". Som sagt hela mitt liv har vi alltid varit lika, har ägnat halva mitt liv åt att sitta i en Is-hall för att heja på honom, åkt på varenda match - borta som hemma! Han har där i mot lovat en Frölunda match innan han åker, så tack ! Det finns nog inga syskon som oss, när man ser dig stå vid dörren har fått sytt 7 stygn och täckt i blod - det båda vi gör att att kissa ner oss av skratt...

Nej, men det jag försöker säga är att det finns verkligen ingen som han och älskar verkligen världens bästa bror. 

Sedan kan man ju alltid hoppas på att han tar det lugnt i Norge i dag, men det är väl att hoppas på för mycket.. 

Grattis bästa Ashel!